Här publicerar vi bilder vi fått från olika byggen av våra högtalare allteftersom vi får in dem.
Har du byggt högtalare med hjälp av ritningar på våra sidor och med våra högtalarelement?
Om du vill ha en bild här på sidan, så maila in den till oss på email@valutronic.se.
Om du vill ha med ditt namn, så skriv det. Vill du tillåta andra att kontakta dig för att höra hur du gjort vid bygget, så sätter vi gärna också ut din epostadress eller ditt telefonnummer, men då måste du skriva i ditt email att det är OK.
Vi sätter alltså bara ut den information som du skriver att vi får sätta ut, så mailet bör bestå av:

1. Vilken högtalarlåda det är.
2. Ungefär när den byggdes.
3. Om du vill ha ditt namn publicerat.
4. Om du vill ha din epostadress publicerad. (Och i så fall vilken adress.)
5. Om du vill ha ditt telefonnummer publicerat. (I så fall vilket)
...och så bifoga bild/bilder i jpg-format. Vi är tacksamma om emailet inkl bilder inte blir större än 500kB.


Vi måste förbehålla oss rätten att välja ut, beskära och skala bilderna så att de passar in.

Mycket grovkorniga bilder kommer att förminskas så att grynigheten inte blir alltför störande, finkorniga kan tillåtas få större plats. Vi tar oss också friheten att kompensera svaga färger, färgstick, inscanningsfel et.c. innan publicering. (Annars kan det bli irriterande att se på sidan – först en grå bild, sedan en med för starka färger, sedan en med grovkornig bild, sedan en.... och så vidare. Det blir onödigt amatörmässigt, och kan irritera känsliga personer... Du förstår säkert själv.)

Vi börjar med de äldsta VH-1:orna i världen. Våra egna.
Det här den ena av våra egna VH-1-prototyper som byggdes 1986. Bilden togs i januari 2003, så högtalarna har några år på nacken här. På grund av att en olycka nästan inträffade i början av högtalarnas existens (ett litet barn petade in dammskyddet i mitten av elementet – vi fick dra ut det med en nål igen) satte vi på skyddsgaller över basarna. Gummikanten som håller dem har spruckit med tiden, men det är allt. I övrigt är högtalarna nästan som när de var nya. Ytbehandlingen är DC-fix självhäftande vita plastfolie med trästruktur. Det ser ut som vitlackat trä. Plasten ströks på med strykjärn (lägsta värme). Därmed smalt limmet fast i träfibrerna, och precis som vi räknade med – det sitter!

Det här är alltså originaldesignen av VH-1:an utan några tillägg. Enkel ytbehandling, bara.
Att klä hela lådan med självhäftande plast och stryka fast den med strykjärn (lägsta värme, en bomullsduk mellan strykjärn och plastfolie) tar inte en halvtimma, och resultatet står sig länge om man är försiktig med att inte skada ytan med vassa föremål.
I en tuffare miljö (läs: småbarn) kanske riktig lack eller fanér är att föredra.

DC-fix finns att köpa hos flera byggvaruhus, exempelvis Bauhaus och Hornbach.

En kraftigare folie, så kallad dörrfolie (samma fabrikat) finns hos Bauhaus. Den använde vi när vi folierade våra egna SQ-50-lådor, se bild på SQ-50-sidan (låda i ekmönster).

I början av år 2002 fick vi ett email med några bilder...

Det här var den mest genomarbetade varianten av VH-1:an vi hade sett.

Per Edgren heter han som designat och satt samman den här fantastiska skapelsen.
Vi skall inte orda mer om själva bygget, klicka här om du vill veta hur det gjordes.

Du håller säkert med – det blev inte bara snyggt – det blev elegant!
Den fina, rena träytan, de välvda sidorna, fotlisten, utskärningen för högtalarelementen och basöppningen... allt är perfekt och smakfullt format.
Man kan fundera över vad den här skapelsen skulle kosta om den såldes i en litet exklusivare hifibutik! Inte litet.

Det är bara att gratulera. Mycket smakfullt!

Patrik Sandberg har hakat på trenden med välvda sidor, men med en litet annorlunda approach i övrigt.
Patrik byggde i 16mm MDF, och lade på en ”kostym” av 16mm ekfaner på baffeln, med utskärning för högtalarelement och hornöppning, samt 3mm ekfanér spänd över tre lager masonit på sidorna. Topp av 30mm massiv ek. Patrik har också gjutit betong innanför avböjarna, vilket enligt honom bidrar till att göra högtalaren ”tyst och stabil”.
Och stabil blev den verkligen – c:a 40 kg!
Patrik vill också rikta ett tack till brodern, Niclas Sandberg, båtbyggare och snickare, för det fina träarbetet.

Det här är en helt annan högtalarmodell, närmligen MH-1:an fast i specialutförande.
Micke Hummelgård kom själv med idén att täcka flera behov i en skapelse:
Bra ljud, rätt lyssningshöjd och förvaring av en mängd CD-skivor.

För att få upp MH-1-högtalarna i bra lyssningshöjd. och få ett förvaringsutrymme för CD-skivor, så förlängde han sidoväggarna nedåt, och lade in hyllplan.

Vips har högtalarelementen kommit upp i bra lyssningshöjd samtidigt som man har fått en smart förvaring av massor av CD-skivor.

Vi fick hans tillstånd att publicera idén, och det gör vi gärna, för det här tycker vi är en intelligent variant på en välljudande högtalare.

Marmormönstringen gör att lådorna ser oerhört stabila ut. Och det är de också, inte heller den här konstruktionen blir en lättviktare.

Fredrik Karlsson klädde sina med furuplywood och målade i mahognyrött.
Bilden skickades in när han haft dem i två år. Han skrev:

Jag byggde mina VH1-högtalare för drygt två år sedan och jag är mycket nöjd med dem, spelar med en imponerande djup luftig bas. Jag kan glädja er med att några av mina vänner är på gång att bygga ett par själva efter att ha lyssnat på mina VH1: or.


...och det här är nog rätt typiskt. Vi gör ingen direkt reklam för de här högtalarna, förutom att de finns på vår webbplats. Ändå säljer vi ett par högtalarsatser i veckan. Ryktet räcker.

Ingemar Hällström hör till dem som lagt ner mycket tid på designen.
Litet ”retro”, vilket egentligen inte är så dumt. Voigts originalidé är ju från 1930-talet.

Ekfanerad plywood på sidorna, fronten är en pålimmad 10mm ekskiva och botten består av en solid ekskiva med infällda (!) gummifötter.

I likhet med Per Edgrens lådor lär de väga en del...

Ljudet, då?

Om ni undrar hur dom låter, så kan jag bara säga att jag är mycket nöjd, basen är mycket "fast" utan färgning med fin respons. Ljudet ligger utanför lådorna på ett mycket fint sätt. Behovet av ett extra basstöd är enligt min mening överflödigt, även vid spel av orgelmusik fungerar dom mycket bra.

Mvh

Ingemar Hällström




Det här är inga högtalare man byter efter ett år eller så. Ljudet är perfekt, de kommer sannolikt att stå där ett bra tag, så varför inte satsa några timmar på designen? De kommer att pryda sin plats under lång tid.

Jan Glad byggde sina i oktober 2003. Han lackade sina svart, följt av några lager klarlack.
Själva lådan är alltså inte omdesignad. Svart klarlack blev ju riktigt elegant!
Jan lät dämpmattan (en gråspräcklig nålfiltsmatta som matchar det svarta alldeles förträffligt) fortsätta ända fram till öppningen. Riktigt elegant.
Skyddsgallret har Jan köpt av en bilstereosäljare.

Och ljudet?

...redan igår eftermiddag, några timmar senare kunde ljuva toner strömma ut :-)

Dom lät mycket bra, speciellt när man lyssnade på musik-dvd kom sångarens röst fram obesvärat och mjukt, trots tämligen hög ljudvolym.
...
Tackar för en lyckad byggsats!

Och några dagar senare kom den här bilden. Nu hade några fler fått lyssna på VH-1:orna:

3 arbetskollegor och ett antal kompisar blev klart imponerade av ljudet, så om dom orkar bygga, så blir det nog några fler VH-1 kunder!


Och så fortsätter det. Någon bygger dem, andra får höra hur underbart det låter, några av dessa bygger i sin tur, ytterligare andra lyssnar... och så vidare. Bara genom att nöjda kunder låtit andra lyssna har vi hittills sålt flera hundra högtalarsatser till VH-1, vilket betyder att VH-1 numera är Sveriges mest byggda voigthorn!

VH-2 från Canada!
När det här skrivs har vi redan exporterat HSV-1-satser (originalhögtalarsatser till VH-1 och VH-2) till England, USA, Canada och Australien.
(Vi vet inte hur de hittar oss, vi annonserar som sagt inte någonstans.)

Tony Morgan i Canada skickade oss den här bilden, också hösten 2003. Han har förlängt front- och sidostycken på sina VH-2 (VH-1 fast raka), så att de bildar pelare under innertaket. Kul idé! Bredden är lagom för att högtalarna nätt och jämnt skall täcka de smala väggpartier som finns mellan fönstren.