SQ-200
”SQ-50 i storformat”
Sågmall och ritning i PDF-format för utskrift, klicka här.

Äntligen! Lika hög ljudkvalitet som hos SQ-50 men med 4 ggr högre effekttålighet och förmåga att ”fylla” avsevärt större rum.
200 Watt RMS-effekt samtidigt med 90 dB känslighet och stor membranyta gör att SQ-200 passar både till finlir i inspelningsstudion, musiknjutande i hemmet och partymusik i stora rum eller ute i trädgården.

Högtalarsatsen till SQ-200 heter HSQ-200 och innehåller fyra baselement, ett diskantelement och filtersats (komponenter + ritning). Klicka här.

Bakgrund:

Då och då får vi frågan ”Kan man inte...”
Och flera kunder har ställt samma fråga:
Kan man inte öka effekttåligheten hos SQ-50 och få bättre rumsfyllnad genom att välja ett baselement med större yta? Kanske en tolvtummare i stället för den sjutummare som används i SQ-50?
Men tyvärr är det inte så enkelt, för stora baselement har stora nackdelar vid högre frekvenser.

På grund av det stora membranets vikt och storlek bildas en våg ut mot kanten när spolen i mitten rör sig snabbt. Membranet klarar inte en parallell förflyttning av hela ytan utan ”böljar” utåt. Det ger distorsion, och eftersom SQ-50 är kända för sin extremt låga distorsion var det här inte aktuellt. Vi ville inte under några omständigheter försämra SQ-50. De har monterats i tiotals inspelningsstudior, och flera tusentals kunder njuter av deras välljud. Det är därför vi säljer samma högtalarkit år efter år. Vi har helt enkelt inte kunnat hitta något större element med samma höga ljudkvalitet.

OK -- men trevägshögtalare, då? Ett rejält baselement, ett mellanregisterelement och ett diskantelement?
Men då uppstår ett annat problem: När grundtoner och övertoner från någonting (en röst eller ett instrument spelar ingen roll) återges från två olika högtalarelement kommer ett fasfel att uppstå. Den stora finessen med SQ-50:s höga delningsfrekvens (3 kHz) är att både grundton och övertoner från i stort sett alla ljudkällor (röster, instrument, rumsakustik mm) återges från samma element, nämligen baselementet LS 18532. Det går till 10 kHz (-3 dB) så 3 kHz är inga problem alls, ljudet är fortfarande rent och klart. Därigenom hamnar övertoner och grundtoner perfekt i fas med varandra och ljudet blir realistiskt, verklighetstroget.
Med en trevägskonstruktion blir det värre: Många instruments och rösters grundtoner hamnar i baselementet, men övertonerna i mellanregisterelementet. Grundton och övertoner hamnar ur fas. Ljudet låter inte lika äkta.

Så när vi fått frågan om man kan ge SQ-50 bättre rumsfyllnad genom att byta till större element har svaret alltid blivit nej. Vi vägrar höja effekttålighet och rumsfyllnad om det inverkar negativt på ljudkvaliteten.

Men så kom en bra fråga från en kund, tidigt våren 2009:
Kan man inte ha flera baselement av samma sort i stället? Då borde man ju få högre effekttålighet och större yta = bättre rumsfyllnad, men ändå samma ljudkvalitet... ? Man kan ju fortfarande utnyttja LS 18532:ans fina diskantåtergivning och ha en hög delningsfrekens, eller...?

Och visst, den här kunden hade helt rätt. Så vi gav honom uppgifter om hur han skulle bygga. Samma volym som fyra SQ-50 (208 liter) och samma basspaltyta som fyra SQ-50 (80 kvadratcentimeter, fortfarande 16 mm längd). Och basspalten bakåt nedtill.

Han ville själv designa lådorna med våra uppgifter som grund, och det gick uppenbarligen bra.
Några dagar efter vi skickat elementsatserna skrev han:

Hej, grejorna har anlänt, monterats ihop och spelar utav [...censur] just nu!!! Det fungerar perfekt. Fick tydligen ihop delningsfiltret på första försöket!

 Jag måste säga att du hade helt rätt om basåtergivningen. Fast grejorna är långt i från inspelade så är det ett helt annat basfundament i dessa lådor och just ett stabilt sådant är enligt min mening A och O för spelglädjen i musikåtergivning.

Kan du ange vad känsligheten och effekttåligheten är på denna konstruktion? Märker att dom är klart känsligare än SQ-50.

Tycker nog att dom redan låter roligare än SQ-50 också men det kan kanske ha att göra med att min 12-watts Edison mår bra av denna evt lättare last?

Om du kan se dom bilder som jag skickar med så är det på första bilden SQ-50 som säger hej till sin kromosomunge ! Det andra är på kromosomprojektet i sin naturliga miljö!

 Sammanfattningavis så kanske du förstår att tills vidare så är jag sk-tnöjd med hur detta projekt har artat sig !!

     med vänliga hälsningar ...  [Kundens namn utelämnat, enl. personuppgiftlagen]

Du kan förresten se hans bilder sist på den här sidan. Klicka här för direktlänk.

När nu kunden var så här nöjd MÅSTE vi bara släppa konstruktionen till andra.
Vi har också räknat fram en optimering av baselementplaceringen.
Det är nämligen så att ju kortare avstånd det är mellan högtalarlådorna i rummet, desto större blir skillnaden i avstånd mellan det översta och nedersta baselementet om de befinner sig rakt under varandra (som brukligt är i lådor med många element). Det ger fasfel som visar sig redan i det övre mellanregistret. Går felet att motverka eller helt ta bort? Mer om det litet längre ner på sidan...

Först sågmallen... (Klicka här för sågmall och ritning samt kortfattade bygganvisningar i PDF-format. Bara att skriva ut och använda.)

Material till en SQ-200 högtalarlåda:22 mm spånskiva 1200 x 2500 (standard, den som är porös i mitten och hård på ytan)

Kapordning (viktigt för att få alla 370- och 520-mått lika så att lådorna kan fogas samman utan springor):

1) Ställ in sågen på 370 mm. Såga ut tre längder (370 x 1200 mm).2) Ställ om sågen till 520 mm. Kapa två längder (520 x 1200 mm) och kapa också

en av 370-remsorna till två 520-längder (370 x 520).

3) Ställ om sågen till 1146 mm och korta ner den ena av de återstående 370-längderna till 1146 mm.

4) Ställ om sågen till 1108 mm och korta ner den sista 370-längden till 1108 mm.

Om material till två lådor skall sågas ut, lägg två skivor på varandra vid kapningen om det går.

Ritningen:

Dämpning: Som vanligt rekommenderar vi IKEA:s sovtäcke ”Mysa Gräs”. Det fungerar utmärkt, det blir varken för mycket eller för litet dämpning. Fyllvikt 120 g/kvm + tyget, totalt c:a 150 g/kvm.

Limma först ovanstycket på en liggande sidovägg. Sedan bakstycket och fronten. OBS! Om du gör en assymetrisk front, se nedan, så tänk på att de båda lådornas fronter blir spegelvända.
Därefter limmas understycket fast. Spalthöjden skall vara 38 mm +/- 1 mm.

OBS! Vi har fixat en PDF-fil (2 st A4-sidor) med sågmall på ena sidan och ritningar och kortfattad byggbeskrivning på andra sidan. Klicka här, och skriv ut på din skrivare.

Så till det här med fronten. De flesta högtalare med flera baselement brukar ha baselementen i en rak rad:


Det ser bra ut, men om du inte lutar lådorna litet bakåt blir det litet längre mellan dina öron och element E än mellan öronen och element B (som antas befinna sig i samma höjd som dina öron). Det i sin tur leder till motfasiga signaler vid vissa frekvenser, varför de frekvenserna hörs bara från C och D. Det blir alltså ”dippar” i frekvenskurvan. Men i de flesta rum finns det ändå så många reflexer mot golv, väggar, möbler et.c. att det här felet blir så gott som ohörbart.

I ett kraftigt dämpat musikrum blir det dock en viss effekt, om än liten:
Om högtalarlådorna står 3 m från varandra och du sitter mitt emellan dem på samma avstånd (3 m) så kommer centrum av element B att befinna sig en dryg decimeter närmare dina öron än element E.
Det gör att en 1,5 kHz ton från översta baselementet hamnar i motfas mot samma ton från det understa baselementet. De släcker ut varandra, och du hör bara tonen från de två i mitten. Ljudtrycket sjunker 3 dB vid den aktuella tonen. Det är ingen katastrof, hörseln är inte så känslig för måttliga tryckförändringar.
Men om du är en riktig ljud-nörd, och absolut vill ha det perfekt även i teorin, bör alla baselement vara lika långt ifrån dina öron.
Det går att ordna genom att man för dem närmare varandra nedtill. Hur mycket?

Tänk dig att du har en gigantisk passare. Du placerar ena spetsen mitt emellan högtalarlådorna och i öronhöjd, och ritar en cirkelbåge på högtalarlådorna med den andra spetsen. Centrum av baselementen skall då hamna på cirkelbågen. De nedersta elementen hamnar alltså närmare motsvarande element i den andra lådan än de längst upp.
Ju närmare högtalarlådorna står varandra, desto mindre blir cirkeln och desto större blir förskjutningen i sidled.

Vi kan givetvis inte göra ritningar för varje tänkbar situation, men har i alla fall räknat ut två varianter, baserade på 95 cm lyssningshöjd (där det översta baselementet sitter) och 3 m mellan högtalarlådornas mitt respektive 4 meter mellan högtalarlådornas mitt. Så här blir det för vänster låda. (Höger är spegelvänd, måtten räknas från högerkanten i stället för vänsterkanten.)

3 m mellan lådornas mitt respektive 4 m mellan lådornas mitt.

respektive

Om du har 3 m mellan högtalarlådorna blir måtten till centrum av hålen följande för vänster front:
A = 129 mm från vänsterkanten på fronten, 65 mm från överkanten på frontstycket.
B = 129 mm från vänsterkanten, 228 mm från överkanten
C = 141 mm från vänsterkanten, 418 mm från överkanten
D = 179 mm från vänsterkanten, 608 mm från överkanten
E = 241 mm från vänsterkanten, 798 mm från överkanten

Om du har 4 m mellan högtalarlådorna blir måtten till centrum av hålen följande:
A = 144 mm från vänsterkanten på fronten, 65 mm från överkanten på fronten.
B = 144 mm från vänsterkanten, 228 mm från överkanten
C = 153 mm från vänsterkanten, 418 mm från överkanten
D = 180 mm från vänsterkanten, 608 mm från överkanten
E = 226 mm från vänsterkanten, 798 mm från överkanten

Och, som sagt, samma mått gäller för höger låda, men mätta från högerkanten på frontstycket. Bågen vrids alltså åt vänster nedtill i stället för höger.

Ett par skall alltså se ut så här när de står framför dig:

..........................................................................................

Sitter du mitt emellan lådorna med öronen i höjd med B, blir det nu lika långt till alla baselement.
Ljudet blir därför fasmässigt rätt.
OBS. Lådorna skall vara riktade rakt framåt, alltså bakstycket parallellt med bakomvarande vägg, inte vinklade inåt!

Som sagt, hörseln är inte särskilt känslig för dippar på runt 3 dB i området över 1 kHz, och i vanliga rum med en del hårda ytor kommer reflexer att minska betydelsen av det här ännu mer, men i alla fall.
Helt enkelt genom att ta hänsyn till avståndet mellan högtalrarlådorna på det här sättet kan man optimera fasgången.

Räcker ett diskantelement?

Ja, utan vidare. Vi har testat med massor av olika musik, och den effekt som finns i området över 3 kHz (där vi delar med våra filter) är så låg att ett diskantelement av den typ vi rekommenderar räcker med mycket stor marginal.

Lådorna tål hela 200 W sinuseffekt, och har hela 90 dB ljudtryck vid 1W / 1m. Att rumsfyllnaden dessutom är hög gör att de lämpar sig för stora rum, de ”fyller” lätt ett 100 kvadratmeter stort rum. Dessutom med en ljudkvalitet som få kommersiella högtalare når upp till.
SQ-200 är därför lika bra i studion som i hemmet och på festen.
Och när man tänker på det, så är storleken ändå ganska måttlig: 120 x 40 x 50 cm.

Högtalarsatsen heter HSQ-200 och innehåller fyra baselement, ett diskantelement och filtersats (komponenter + ritning). Klicka här.

Här är kundens lådor. Till vänster SQ-50 och hans smala / djupa variant av SQ-200. Till höger bara SQ-200 sedd i en mera normal vinkel.
Han har gjort dem en bra bit djupare och i stället smalare än vad vi gjort på våra ritningar, och placerat diskanten ”ett steg ner”, vilket är en ren designfråga, det påverkar inte ljudkvaliteten.
Vår bredare front gör att elementen får plats både i rak rad och i båge, och lådan blir inte lika djup. Se ovan.

© Valutronic, 2009