Klicka här, så kan du läsa vad våra kunder själva tycker om SQ-lådorna!

Några kunder har efter lyssning i vår butik frågat om det inte går att göra SQ-50 lägre än standardutförandet. Ofta har det handlat om att man vill ha dem vid en fönstervägg och då skall de få plats under fönsterbänken.

Med L-varianten av SQ-50 har vi nu kapat höjden rätt rejält, och det gick alldeles utmärkt!
Självklart måste vi kompensera på djupet för att inte tappa ljudkvalitet och subbasförmåga, men SQ-50 L är ändå mindre djup än vanliga vardagsrumsbokhyllors nederdel.
Så i praktiken blir den här lådan litet mer lättplacerad och tilltalande för dem som föredrar litet mera diskreta högtalarlådor, och ändå inte vill sänka sina krav på ljudkvalitet.
SQ-50 L är numera vår demohögtalare i Göteborgsbutiken. Kom in och provlyssna, gärna med egna CD om du vill höra hur just din musik låter. Du blir garanterat inte besviken! Vår anläggning har inga tonkontroller, så det du hör är exakt hur högtalarna själva återger ljudet, inget fusk!

Vi kallar den lägre modellen SQ-50 L eftersom det är en äkta SQ-50, fast Lägre. Därmed kan högtalaren stå t.ex. framför ett vanligt fönster utan att störa sikten.
Yttermåtten på SQ-50 L är: Höjd 80 cm, bredd 23,2 cm, djup 38 cm.
Den är alltså hela 25 cm lägre och 5 cm smalare än SQ-50, men 13 cm djupare.
Djupet på en vanlig IKEA-bokhyllas nedre del brukar vara c:a 45 cm som jämförelse.

Vi rekommenderar vanlig 16mm byggspånskiva till de här lådorna. Läs varför här. En vanlig skiva, 1200 (eller 1220) x 2500 mm räcker till två högtalare, förutom att det blir en del spillbitar över. Här är sågmallen:

Material som behövs (16mm byggspånskiva):

4 st 380 x 800 (sidoväggar)
4 st 380 x 200 (ovanstycken/understycken)
2 st 758 x 200 (fronter)-
2 st 748 x 200 (bakstycken)

Vi ritar medvetet våra lådor så att bottenplattan hamnar en cm ovanför golvet. Man undviker därmed att vibrationer från bottenplattan leds ner och ger resonanser i golvet. Man kan givetvis också göra lådan 1cm lägre (sidostyckena) och använda spikes eller mjuk matta under lådan, men tänk då på att kraven på sågprecision samtidigt ökar. Det ser tråkigt ut om front + ovan- och underdel blir högre än sidoväggarna. Och basspalten får inte göras lägre än 10mm, annars försämras ljudet.

Följs nedanstående ordning så blir det ett minimum av omställningar av sågen, samtidigt som precisionen blir hög:

Ställ in sågen på 800 mm och såga två st 800mm breda längder enligt bilden (vänster).

Ställ om sågen till 380 mm, och såga först en 380mm bred längd (den längst till höger på bilden ovan),
och kapa sedan 4 st 380x800 mm bitar av 800-mm-längderna innan omställning av sågen.

Ställ om sågen till 200 mm. Såga ut 4st 200mm breda bitar av de återstående 800-mm bitarna, och 4 st 200 mm breda bitar av 380-mm-längden.

Ställ om sågen till 758 mm och korta ner två av 200x800-bitarna till 758 mm längd.

Ställ om sågen till 748 mm och korta ner två av 200x800-bitarna till 748 mm längd. Klart.

OBS! Hålet för baselementet utgör drygt 75% av frontens bredd. Det kan därför vara bra att vänta med utsågningen av elementhålen tills större delen av lådan limmats samman, så att fronten har ett bra stöd. Se nedan.

Så här placeras de olika styckena:

Diskantelementhålets mittpunkt är 70 mm ner på frontstycket. Håldiameter 86-88 mm.
Baselementhålets mittpunkt är 240 mm ner på frontstycket. Håldiameter 151-153 mm.

Öppningen mellan underdelen och bakstycket är basspalten. Den är 10mm hög, 200 mm bred (=lådans inre bredd) och 16mm lång (= materialtjockleken i spånskivan). Vi har medvetet balanserat högtalardata mot lådvolym och trämaterialets tjocklek så att det inte behövs något rör eller något innerstycke för att få basreflexöppningen helt rätt.

Sammanfogning: Det går att skruva ihop lådan med specialskruv för fiberplattor (smal skruv med hög gänga, som inte spräcker plattan) om man har ungefär 10 cm avstånd mellan skruvarna och förborrar skruvhålen med skruvens kärndiameter.
Men vi rekommenderar limning. Man riskerar inte att spräcka plattorna, och man får en jämn yta utan skruvhuvuden när ytbehandlingen skall göras.

Själva bygget av en SQ-50L-låda är enkelt:

1. Lägg ett sidostycke (380 x 800 mm) på ett bord.

2. Limma fast överstycket (380 x 200). Se till att framkanten och ovansidan går precis kant-i-kant med sidostyckets kanter.

3. Limma fast fronten (758 x 200) och bakstycket (748 x 200), och se till att de löper kant-i-kant med fram- och bakkant på sidostycket. De skall varken vara försänkta eller sticka ut.

4. Limma fast understycket (380 x 200). Tips: För att se till att öppningen verkligen blir 10mm och parallell, stick in ett normaltjockt CD-fodral, och låt det sitta kvar när du limmar. Det är nämligen 10 mm tjockt.

5. Markera de båda hålen för högtalarelementen (med passare och linjal) och såga ut hålen. Och tag ut hål för poluttagen på baksidan. Använder du våra HUF-2:or borrar du två 5 mm-hål med 20 mm:s avstånd. Tänk på att det är vettigt att placera poluttagen rakt bakom baselementet, så att man kommer åt dem i efterhand om t.ex. en lödning skulle lossna. (Man kan skruva in en liten krok längst ner på lådan som man kan dra högtalarkabeln genom, om man vill hindra den från att hänga ut på sidan av lådan ovanför golvnivå.)

6. Löd nu samman delningsfilterkomponenter, högtalarelement och poluttag. Se våra bilder längre ner på sidan. Vi rekommenderar att du inte använder onödigt grov kabel för den interna ledningsdragningen, eftersom du då riskerar att skada komponenterna. 0,75 kvmm-kabel räcker med marginal för baselementet och ännu tunnare går bra för diskantelementet. Läs här.

(Redan nu kan lådan testlyssnas, genom att man helt enkelt lägger på andra sidoväggen, och håller nere den med något tungt, t.ex. några rejäla böcker. Den här lådans form gör nämligen att ljudet blir relativt bra även utan dämpning. Förvänta dig dock inte fullt basdjup, baselementet är ju inte inspelat från början.)

Om man tycker att det behövs, kan man passa på nu att täta alla skarvar med smältlim från insidan. En liten utanpåliggande sträng räcker för permanent tätning. Annars är konstruktionen inte kritisk, en spalt på 0,1 mm eller så på några ställen påverkar inte ljudet hörbart.

7. Placera in dämpmaterial. Dämpa alla fria ytor, lämna några cm framför basporten fritt, se bilder nedan.
Lådan låter som sagt mycket bra redan utan dämpning, så någon kraftig dämpning med "specialdämpmatta" av något slag behövs inte. I vårt testbygge, som du ser på bilderna, har vi använt IKEA-täcket "Mysa gräs" som räckte till två lådor. Täthet 150g/kvm.
Annars kan man givetvis köpa polyesterull eller får-/polyesterull i mattform, som är avsedd just för högtalardämpning, men se upp så att dämpningen inte blir för kraftig. Med 300 g/kvm bör det räcka att dämpa ena sidoväggen, bakstycket och överstycket. Dämpningen skall nämligen bara hindra stående vågor i lådan (resonans mellan motstående parallella ytor) så enkel täthet på båda ytorna bör ge samma resultat som dubbla tätheten men på bara ena ytan.

8. Nu är det nästan klart. Allt som återstår för en fungerande låda är att limma på andra sidostycket. Om tillsågningen inte är helt perfekt, se till att de kanter som bildar framkant och ovankant (=de som syns framifrån) passar så perfekt som möjligt. Om du limmar med vitt trälim, så spika fast plattorna (med smal fiberplattespik) i rätt läge medans limmet härdar.

9. Ytbehandling väljer du givetvis själv, men tänk på att lackning kräver en hel del förarbete för att bli bra. Ordentlig spackling, slipning och grundmålning. Följande alternativ är mycket enklare för en amatör:

Självhäftande plast (DC-fix). Finns på byggvaruhus. Extra lyckat blir det med en tjockare typ som kallas Classic Door. Den tjockare plasten döljer små ojämnheter bättre än den vanliga tunna.

Tapet. Titta på våra bilder! Vi valde en strukturtapet med plastskum. Den ser ut som en vitlackad betongyta med "stenputsade" dekorfördjupningar. Finessen är att den är tjock, c:a 2mm, och därför döljer ojämnheter i lådan. Även en relativt slarvigt sågad låda blir snygg med den här ytbehandlingen. Limmas fast med vanligt tapetlim. Det är enkelt och snabbt, vi var klara på c:a en halvtimma. Och vill man ha annan färg är det bara att måla. Tapet är lätthanterligt.

Här är några bilder från vårt bygge:

Först en bild på lådan sedan vi limmat samman alla bitar utom sista sidoväggen. CD-fodralet ser till att basspalten blir rätt (10 mm och parallell).

Och så här gjorde vi med delningsfilterkomponenterna i våra demo-lådor: Vi limmade fast dem med smältlimpistol på en bit wellpapp innan vi lödde samman dem. Sedan limmade vi fast pappskivan mot frontens insida, också med smältlim. Enkelt, och det fungerar.
Två vanliga flatstifthylsor på kablarna till baselementet. Diskantelementets flatstift är större än normalt (förutom att de också är tjockare pga förtenning från fabrik) så man får välja en annan lösning till detta: Vi skarvade med RCA-kontakter (eftersom det var det vi hade hemma). Det går väldigt litet ström till diskantelementet, så någon kraftig kontakt behövs inte där.
Man kan givetvis också välja att löda fast högtalarelementen direkt i kablarna, men då blir det krångligt att byta element om det skulle behövas pga överbelastning eller när ett barn (man skyller ju gärna på dem!) kört en skruvmejsel genom högtalarmembranet...

IKEA-täcket har klippts i lagom stora stycken, och häftas snabbt och lätt fast med häftpistol. En häfta i varje hörn och 2-3 längs mitten räcker.

Vid basspalten har vi lämnat några cm utan dämpning:

Utan ytbehandling...

Och med litet strukturtapet:

Först klistrades sido-tapetbitarna fast och kantskars.
Sedan klistrades ett stycke som täckte fronten, fortsatte över överstycket och ner en cm på bakstycket fast.
Kantskärning fick sedan göras med ett knivblad av den typ som används i brytknivar (ganska långt, rakbladsvasst) som lades nästan parallellt med sidoväggarna. Därmed blev det ett snyggt snitt, nästan helt utan ojämnheter. (Man får bara se upp, så att man inte skär i tapetytan på sidorna.)
Allra sist tog vi en liten bit smärgelduk, kornstorlek 400 (mkt fin) och avlägsnade de sista små, små resterna av tapet som kunde sticka ut på sidan.
Allt som allt tog det en halvtimma, och resultatet blev riktigt bra.

Just den tapet vi använde fanns hos Hornbach i Göteborg, men tapettypen bör inte vara svår att hitta på andra ställen.

Materialval (viktigt!):
Vi har nu tillsammans med flera kunder testlyssnat SQ-50-lådor i både MDF och vanlig byggspånskiva (som Bauhaus kallar "klass 4"). Vi kan inte med bestämdhet säga varför, men MDF lät litet klenare och även litet instängt vid en direkt jämförelse. Vi misstänkte att MDF-lådans oinspelade baselement var skurken, så vi bytte element så att båda lådorna hade inspelade element. Det hjälpte inte mycket. Det var fortfarande "litet mera hifi" och litet mera bastryck i lådorna av vanlig byggspånskiva. När vi kände på lådorna visade det sig att MDF-lådorna vibrerade mer vid toner i övre basregistret än lådorna byggda med vanlig byggspånskiva.

Vi talade med en snickare som berättade att de vid byggande av ljudstudior inte använde MDF, utan vanlig byggspånskiva. Enligt honom för att den i praktiken dämpar bättre, och har lägre resonansfrekvens.
Det stämmer alltså med våra erfarenheter i det här fallet, varför vi rekommenderar vanlig byggspånskiva.
MDF blir inte dåligt -- om vi inte hade kunnat koppla om med omkopplare för jämförelse hade det varit mycket svårare att höra någon skillnad -- men när vi nu hört skillnaden kan vi ändå inte rekommendera MDF.
Så glöm vad självutnämnda "experter" påstår i olika artiklar på nätet. MDF är inte bäst, åtminstone inte i det här fallet.

Internkablage:
Det finns sajter på nätet där man påstår att man skall ha grov kabel inuti högtalarlådor för att inte försämra ljudet.
Jag vet att jag sticker ut hakan här, men så här ligger det till, rent matematiskt/fysikaliskt:

Först och främst bör man ta reda på vilken sorts distorsion som skulle kunna uppkomma med "fel" kabel. Eftersom kabeln är en passiv komponent med linjära egenskaper (resistans, kapacitans, induktans) kan den inte åstadkomma övertonsdistorsion. Grovleken på kabel är inte direkt relaterad till vare sig kapacitans eller induktans. Dessa kan vara både högre och lägre med en grövre än en klenare kabel, beroende på ledaravstånd, kabelns placering mm. Det enda som är direkt relaterat är kabelns resistans. Den minskar linjärt med ökad area.
Vanlig koppar har en resistans på 0,018 Ohm per meter vid 1 kvadratmillimeters area. Om du alltså har en enkel ledare på 0,75 kvmm blir resistansen 0,024 ohm per meter. Om delningsfiltret är så illa konstruerat att impedansen varierar från 2 till 10 Ohm blir den maximala påverkan en meter 0,75-kabel ger 0,024/2 minus 0,024/10. Låt oss vara riktigt elaka och säga att impedansen varierar mellan 2 Ohm och avbrott (!). Kabeln kan då maximalt ge en spänningsvariation i signalen (alltså en ojämnhet i frekvenskurvan) på 0,024/2 = 0,012, eller 1,2%. Det motsvarar att kurvans "ojämnhet" till följd av 1 meter 0,75-tråd och ett dåligt delningsfilter blir 0,02 dB. Det finns ingen människa som ens efter idog träning kan höra nivåfel på under 1 dB.

Om man kunde det, skulle knappast någon högtalare i världen duga. Frekvens- och impedanskurvan för LS 18532, baselementet i HSQ-50 ser ut så här vid frihängande montering, och detta är en extremt linjär frekvenskurva ända upp till flera kiloherz:

Markeringarna till vänster är i 10dB-intervall. Den övre kurvan är ljudtrycket vid konstant insignal. Som du ser varierar nivån i området runt 4-5 kHz hela 6 dB (fast så långt upp använder vi inte det här elementet, vi delar vid c:a 3 kHz). I det område vi utnyttjar i SQ-50 och SQ-50L är variationen c:a +/- 1dB vilket är extremt bra! Ett mera "normalt" baselement kan se ut så här:

...och det här är ändå ett stort och fint baselement av välkänt fabrikat. (Vi säger inte vilket element det är, det vore inte snällt mot er som har det i era nuvarande högtalare.) Här är variationen runt 500-1500 Hz hela 12 dB!

Så... Hur mycket betyder en variation på 0,02 dB som 0,75- kabel i värsta fall kan åstadkomma? Absolut ingenting.

Slutsats: Om du använder 0,75 kvadratmm kabel för den interna ledningsdragningen i lådan skulle den kunna vara 50 meter lång innan den mest vältränade hörsel skulle kunna upptäcka något fel, även om delningsfiltret skulle ha en mycket ojämn impedanskurva. (Men vårt delningsfilter har tvärtom hög linearitet.)
Så glöm grov kabel som kan orsaka värmeskador på filterkomponenter och elementanslutningar vid lödning.

Dessutom är det inte så att resistansen i ett högtalarelement, eller ens impedansen, driver högtalarmembranet.
Det som bestämmer kraften som överförs till membranet är en kombination av talspolens induktans, strömmen genom talspolen och det magnetfält som genomlöper spolen.
I elektriskt avseende sitter resistansen i talspolen som ett seriemotstånd till induktansen, även om den sitter "i" spolen rent fysiskt. Dess påverkan är identisk med ett seriemotstånd placerat i serie med en högtalare vars spolresistans vore noll.
Ett typiskt 8-ohmselement har serieresistansen 6,2 Ohm till det som i verkligheten driver själva högtalarmembranet. Detta mostvarar c:a 340 meter kabel med en area på 0,75 kvmm. Dessutom har alla två- eller flervägshögtalare en seriespole på många meter med klen lackad tråd i serie med baselementet. Så om du lägger till en meter eller ens tio meter vanlig 0,75-kabel så har det självklart ingen betydelse. De "fel" som redan finns påverkas med några få procent. Du kan alltså utan vidare ha 0,75 kvmm-kabel både internt och externt även om det är uppemot tio meter mellan högtalarna och förstärkaren. Det kan omöjligt påverka basåtergivningen ens en enda dB!

Diskantelementets resistans är ungefär samma, och induktansen (typiskt 0,1 mH) gör att impedansen vid 20 kHz närmar sig 20 Ohm. Kabeldimensionen till diskantelementet är därför ännu mindre betydelsefull vad beträffar frekvensgången. Att diskantens energi, över den frekvens där vårt filter delar, dessutom bara är någon procent av den totala energin i ljudet gör att man teoretiskt sett skulle kunna använda 0,1mm lackad tråd till diskantelementet utan problem eller hörbar påverkan. Fast det är ju inte praktiskt.

Grova kablar, spikes, förgyllda uttag, rejäla kontakter... gör kanske inte någon direkt nytta för ljudet, men som en av våra kunder sa för ett tag sedan: Om jag nu bygger några av världens bästa högtalare, så skall det vara högklassiga komponenter också, vare sig det behövs eller inte. Man köper inte en Mercedes 600 och väljer plastklädsel och smala hjul...

Han hade i vårt tycke en rätt inställning. Grova kablar, spikes, et.c. är en designsak. Och visst är det snyggt. Men det påverkar inte ljudet, om man inte tar hänsyn till psykosomatiska effekter, förstås.