Sidan uppdaterad 2010-06-19
Grundläggande tips vid köp av digitalkamera.
Den här sidan vänder sig i första hand till dig som vill ha en bra kamera som alltid är redo för tagning. För de flesta fotoamatörer är en bra kompaktkamera rätt val. Smidigt format, bara att titta-och-trycka om man vill det.
Så om du är en systemkameravän, och tycker att det är OK att bära med sig en väska med blixtaggregat och flera olika objektiv, kan du strunta i den här sidan.
Det här gäller oss som vill ha en lättskött men ändå bra kamera där allt är inbyggt från början.

1. Antalet megapixlar betyder inte mycket.
Titta på de här tre bilderna. Alla har precis lika många (329x255) bildpunkter (pixlar), ändå är de väldigt olika.

1. Den första bilden är både skarp och ren. Så här skall det se ut. Linsen är bra, sensorn (digitalkamerans motsvarighet till film) är bra, och bilden lagras på rätt sätt på kortet.
2. Den andra motsvarar bilden från en kamera med dåligt objektiv (linssystem). Linsen ger dålig skärpa, och det kompenseras inte av många megapixlar.
3. Den tredje motsvarar bilden från en kamera som i och för sig har bra linssystem, men där kameran komprimerar bildfilen för mycket när den sparas. Läderytan i handgreppet syns inte och många andra detaljer försvinner eller förvrängs. Nästan alla digitalkamerors inbyggda dator omvandlar bilden till jpeg-format innan den sparas. Om det görs på fel sätt får man den här typen av fel.

Det är alltså lika många pixlar på den bra bilden som på de dåliga. Så när en säljare talar om hur många ”megapixlar” en kamera har – strunta i den saken om du inte har väldigt speciella behov. För normala förstoringar upp till A4-storlek räcker 3 megapixlar, och alla digitalkameror som tillverkats de senaste åren har mer än så. Objektivets kvalitet är mycket viktigare, och likaså hur datorn i kameran klarar komprimeringen.

Låt oss ta ett praktiskt exempel...
En testbild visar en skylt med text. Den är inte helt skarp. När bilden förstoras så att man ser enstaka bildpunkter (pixlar, fyrkanter på bilden) ser man detta:

Bokstäverna skall vara mörkbruna och helt skarpa, men kamerans oskarpa lins suddar till texten c:a 4 pixlar i sidled och 3 pixlar i höjdled. Trots att kameran sensor har 5 megapixels upplösning, gör linsens oskärpa att bilden inte blir skarpare än från en 0,4 megapixel-kamera. Ett dåligt objektiv (dålig slipning eller dålig autofokusering) kan helt förstöra ett högt pixeltal. Om kameran hade haft 50 megapixels sensor hade ju bilden inte blivit skarpare för det.
En sak till – det här var inte en lågpriskamera. När bilden togs fanns det hälften så dyra kameror med flerdubbelt skarpare bild.

Lärdom 1: Stirra dig inte blind på hur många pixlar kameran klarar.
Lärdom 2: Det är inte självklart att en dyrare kamera ger skarpare bilder än en billigare.
Lärdom 3: Undersök testbilder i skala 1:1 före köpet. Inte pappersutskrifter i 10x13-format, de behöver inte mer än en halv megapixel för att se bra ut.

2. Optisk/digital zoom.
Optisk zoom: Numera kan man få kameror med 3x optisk zoom för en femhundring när det är rea, så även om du har en snäv budget, snåla inte på den här punkten. Om du har råd med det och tycker om att fotografera, så satsa på ännu längre optisk zoom, det gör fotograferingen ännu roligare.
Optisk zoom för dig närmare motivet utan kvalitetsförsämring. Ungefär som om du tittar genom en kikare.
5 x opitsk zoom innebär att du verkligen kommer 5 x närmare motivet än vid 1 x zoom (= ingen förstoring alls).

Exempel: Bilden till vänster är vid 1 x (ingen zoom), bilden till högrer är vid 12 x optisk zoom.
Man kommer närmare utan att tappa skärpa.

Digital zoom: Det innebär bara att kameran ”skär ut” en del av bilden och förstorar den. Om originalbilden är på t.ex. 5 megapixlar och man digitalzoomar 10 gånger blir resultatet en bild på bara 5 / 10x10 = 0,05 megapixlar, och det är så dåligt att man lika gärna kan strunta i bilden över huvud taget. Titta här nedan.
Till vänster: Samma bild som ovan. Till höger: ”Digitalzoomad” 12 gånger. Visst, du har kommit 12 gånger närmare, men det har också blivit 12 gånger otydligare...

Lärdom 1: Optisk zoom för dig verkligen närmare motivet utan att tappa skärpa, precis som en bra kikare.
Lärdom 2: Digital zoom är bara en förstoring av en del av bilden. 5 x digital zoom = 5 x lägre skärpa. Ganska värdelöst.

Vid ditt val av kamera: Strunta i digital zoom, det är optisk zoom som verkligen för dig närmare motivet. Ibland vill man ta närbilder av saker som man inte vill (eller kan) vara nära. Exempel: Dina barn badar i havet, du vill ta närbilder av dem utan att få vattenstänk på kameran. Eller: Du vill ha en bild av en skygg fågel. Den sitter på en gren tolv meter ifrån dig. Med 3x zoom blir bilden som om den satt 4 meter från dig, och med 12 x zoom som om fågeln satt en meter bort. Du får en riktig närbild.

3. Grynighet...
Titta på testbilder, och lägg märke till grynighet i bilden. Nästan alla digitalkameror ger litet grynighet i svagt ljus, när kameran måste ”skruva upp” sitt ISO-tal (kamerans ljuskänslighet) till max, men i dagsljus skall det inte vara så. En himmel som liknar ett blått apelsinskal är inte kul:

Lärdom: Undersök testbilder i skala 1:1 före köpet. Inte pappersutskrifter i 10x13-format, det är för litet för att upptäcka svagheterna.
Titta på mellanmörka partier på bilder tagna i dagsljus, t.ex. en blå himmel, en jämn yta i halvskugga et.c.

4. Bildkvalitet i praktiken.

Hur vet du hur bra bilder din kamera tar i verkligheten? Kom ihåg det som inledde den här sidan. Antalet megapixlar säger sannolikt ingenting om bildkvaliteten. En stor full-HD-widescreenskärm (1920 x 1080 pixlar) är bara på 2,07 Megapixlar. Och visst är bilden skarp! Men om man skall förstora upp en del av bilden kanske man behöver ännu mer. Och då gäller det att linsen är bra slipad samt att datorn i kameran komprimerar bilderna på rätt sätt.

Om du vill veta hur dina bilder / videor kommer att bli, titta på tester på nätet!

Så var hittar man bra digitalkameratester med bilder?
Vissa kamerasäljare har testbilder. Min svenska favorit är Cyberphoto: http://www.cyberphoto.se/
Cyberphoto tar testbilderna med ungefär samma motiv varje gång. Man kan därför jämföra olika kamerors resultat. Det är inga omfattande recensioner, och man bör komma ihåg att det är en kamerasäljare som publicerar dem. Men testbilderna kan man ju alltid bedöma själv. OBS! Om du har Firefox och bildererna är större än vad som får plats, så förminskas de tills de passar. Musmarkören bildar då ett plustecken när den är i själva bilden. Klicka med vänster musknapp en gång, så ser du bilden i fullstorlek. Den del du klickat på zoomas in.
Du kan bara göra en rättvis bedömning med bilderna i skala 1:1, så se till att bilden visas i full upplösning när du jämför olika kameror.

Här är några andra förslag, alla är engelskspråkiga sajter som har omfattande recensioner och testbilder:

http://www.steves-digicams.com
Den fotosajt jag besökt oftast. Kolla det här motivet som nästan alltid förekommer, för att se eventuell grynighet på himlen:

http://www.photographyblog.com – Många bra tester, bra testbilder, men olika motiv från olika kameror.

http://www.dpreview.com/reviews

http://www.imaging-resource.com

Alla har både recensioner och testbilder. När det gäller tiden för start, tid mellan bilder, tid från nedtryck av avtryckaren till bildtagning et.c. så läs gärna texten. Men ta recensionens bedömning av bilderna med en liten nypa salt. En recensent kan ha en dålig dag ena gången och vara på bättre humör nästa. En med små händer kanske tycker att en kamera är svår att greppa, medans en med litet större händer tycker att kameran sitter som gjuten i näven. En recensent föredrar Sonys menysystem, en annan föredrar Canons, en tredje tycker att Kodaks är bäst.
Jag har haft digitalkameror från Mustek, Agfa, Canon, Samsung och Sony. Alla hade olika menysystem, men alla gick att lära sig relativt fort, så oavsett vad en recensent säger – du kommer att vänja dig vid menysystemet hos den kamera du köper, oavsett märke. Det är bara att ”leka med kameran” med instruktionsboken intill sig några timmar.

5. Batterier...
Med kameran medföljer antagligen bara en omgång batterier. Det kan vara ett specialbatteri eller vanliga AA (R6)-batterier.
Litium-jon-batterier har fördelen att man kan ladda litet som man tycker. Batteriet behöver inte vara tömt innan man laddar det igen, det har ingen påtaglig ”minneseffekt”. Men det är ett dyrt batteri, och vad gör du när batteriet plötsligt är tomt? Om det är mitt under en fest eller en resa och du vill fortsätta fotografera? Då måste du ha ett reservbatteri att byta till. Så räkna in kostnaden för åtminstone ett reservbatteri i kalkylen.

Antag att kameran i stället använder två uppladdningsbara R6-batterier (AA). De kostar bara någon eller några tior per styck, så en extra upptättning ger inga stora hål i plånboken. Och skulle du tömma båda uppsättningarna innan du hinner ladda, kan du driva kameran med vanliga alkaliska batterier från närmaste butik. De håller kanske bara för några tiotal bilder, men du är inte helt ställd bara för att dina uppladdningsbara har tömts.

Så... om du står i valet mellan två relativt likvärdiga kameror, och den ena använder ett dyrt specialbatteri, den andra vanliga R6-batterier (AA), så kan den med R6-batterier vara att föredra om du inte vill lägga ut mycket pengar på dina reservbatterier, och dessutom ha en reservmöjlighet (vanliga R6 alkaliska) när dina uppladdningsbara tömts och du ändå vill fortsätta att fotografera.

6. Laddare...

Köper du en kamera med Litiumbatteri medföljer en laddare, och det är inte så mycket du kan påverka.

Men om du köper en kamera med R6-batterier finns det saker du bör tänka på vid val av laddare:
Individuell övervakning / laddning. I beskrivningen av laddaren skall det stå att den klarar 1-4 batterier (om den har plats för fyra), inte ”2 eller 4 batterier”.
En laddare som bara laddar två eller fyra batterier laddar nämligen två i serie, och om batterierna inte har identisk kapacitet och åldras likadant kommer de att dö i förtid, det kan handla om 50 uppladdningar i stället för 500.

Om du hittar en laddare med refresh-funktion (urladdning före uppladdning) kan det öka batteriernas livslängd ytterligare. En digitalkameras höga strömförbrukning gör att den stänger av långt innan batterierna i verkligheten är tömda. Och NiMH-batterier som laddas utan att först ha laddats ur ordentligt får med tiden sänkt kapacitet.

7. Kamerans övriga egenskaper...
Läs recensioner och datablad!
Funktionerna i en digitalkamera styrs av en liten processor, och olika kamerors processorer kan variera mycket i prestanda.
Vad är blixtens uppladdningstid? En sekund eller femton?
Och hur är det med autofokustiden? Det finns kameror som klarar fokuseringen på en bråkdel av en sekund, men också kameror som tar flera sekunder på sig. Något roligt händer, du tar upp kameran och måste vänta flera sekunder på att den skall fokusera. Om du upplever det som jobbigt borde du kanske välja en annan kamera.
Dessutom varierar färgnoggrannheten mellan olika kameramodeller, det kan bli violetta och gröna kanter vid skarpa kontraster vid full zoom (”fringing”), raka linjer kan böjas inåt eller utåt i kanterna av bilden, grynigheten vid svagt ljus kan vara måttlig eller hög, kameran kan ha bildstabilisering och då är den olika effektiv på olika kameror... Vilka minneskort använder kameran? (Den bör klara SDHC som ser ut att bli ett standardformat – hög kapacitet, lågt pris. ”Proprietära” korttyper är ofta dyra.) Och hur många bilder får man på en batteriladdning?
Du kanske vill videofilma med kameran, många kompaktkameror fungerar alldeles utmärkt som videokameror. Hur hög är videoupplösningen? Blir snabba förlopp bra eller ”blockiga”? Hur många bilder är per sekund? (Under 25 ger ryckig video) Hur fort slukas minnet (och batterierna)? Kan man zooma under inspelning? Är ljudet i mono eller stereo? Sparas videon i ett standardformat, eller måste du konvertera till ett format som passar din videospelare?
Det finns mycket att tänka på.

Slutsats:
Titta först och främst på testbilder och läs recensioner.

Fundera sedan över hur du i praktiken kommer att använda kameran. Om du aldrig fotograferar på avstånd, och inte behöver komma nära t.ex. djur på längre avstånd behöver du ingen långzoom-kamera. En med 3x eller 4x kan räcka. Vill du däremot fota familjen när de badar i havet utan att själv gå ner till vattnet, eller vill kunna fotografera en humla på en blomma på två meters avstånd behöver du mera zoomomfång. Men då växer också kameran i storlek, åtminstone om den skall ha någorlunda ljuskänslighet i teleläget. Optisk bildstabilisering är också en praktisk finess som kan rädda många bilder från oskärpa när det är svagt ljus eller man inte är helt stadig på handen.

Vilken är då ”idealkameran” som har allt på en gång? Den finns inte.
Fundera på vilka egenskaper som absolut måste uppfyllas. Skriv ner dem.
Skriv också ner en lista på egenskaper som är önskvärda men inte nödvändiga.
När du sedan lockas att köpa en viss kamera, kolla dina listor. Fyller kameran verkligen dina behov?
Och om den bara klarar nästan allt du önskar -- är det en väsentlig brist, något du kommer att reta dig på?
Om du är på väg att byta kamera – vad var fel på den tidigare? Gör inte om misstaget...
Och, slutligen, om den verkar fylla dina behov -- kolla testbilder / testvideor på någon eller några av sajterna vi rekommenderat.

En ärlig bedömning kan innebära skillnaden mellan en kamera du trivs med i flera år och en du snart vill byta bort.

/Stefan Berge, Valutronic