SQ-50 H Studiomonitor / audiofilhögtalare.

För dig som ställer riktigt höga krav på ljudåtergivning.
Varje gång vi levererar högtalarsatser vet vi att vi bidrar till en bättre musikupplevelse. Och många av våra kunder skriver tillbaka och berättar om sina upplevelser med SQ-50 och SQ-50 L. Läs några av deras e-mail, klicka här.
Om du vill höra musiken med alla detaljer, rent och klart i hela registret (inklusive subbas) och med en närvarokänsla som få högtalare klarar, oavsett pris, är det här helt rätt. Låt dig inte avskräckas av det låga priset. Tack vare att du bygger själv, och vi har valt ut OEM-högtalarelement av hög kvalitet får du högtalare som i finare butiker skulle kosta mångdubbelt mer.
Bästa hemmabiokombinationen? Klicka här!

Länk till högtalarsatsen.
Länk till ritningarna.
Skicka beställningar till email@valutronic.se eller ring 0707 760045

Hifiåtergivning när den är som bäst.

En kund i vår butik blev plötsligt helt tyst när en bastuba spelade i en demo-inspelning (kunden spelade själv bastuba). När vi undrade vad det var, sa han ”Jag kan nästan säga vilket fabrikat den har”. Han är inte ensam. Här är några klipp ur epostskörden:

Spontant måste jag säga att dessa lådor låter bättre än mina BWCDM NT7! Det är makalöst.
Förtydligande: Högtalarna kunden jämfört med har en prislapp på c:a 10 gånger priset för ett par SQ-50 man bygger själv.

Vid flera tillfällen har jag upptäckt nya dimensioner i musiken jag lyssnar på.

Nu när allt funkar och den nya 7 kanalsförstärkaren är inpluggad så har jag lagt märke till att när vi kollar på dvd- konserter så hör man publikljud, småtrams och en massa annat som inte märktes förut. Minst sagt ett avslöjande klart ljud. Ta ut bomullen ur öronen och bygg ett par lådor. Strålande.

Vad gäller närvaron i högtalarna så är den fantastisk, man är nere och vänder i halsen på sångaren... även diffusa ljud är tydliga, rumsakustik (både verklig och pålagd)...

Först vill jag gratulera till konstruktionen SQ-50. Vi använder dom just nu för TV/film och det låter för XXX* bra! Mer och mer används DVD att spela oxå vanliga CD´n på. Imponerande ljud...
* censurerat av oss

Måste också berätta att jag lyssnade på en av mina orkesterinspelningar en kväll på ganska svag volym och rätt var det var kommer ett bastrummeslag (du vet den riktiga "Grand Casa", en bastrumma ungefär stor som en hundkoja) som var inspelad med Bruel & Kjaer-mikrofoner (A-B rundtagande stereo 60cm mellan kapslarna) och i princip ofiltrerad, jösses vilken klang - hela bastrumman var med!!!

Jag har precis färdigställt mina SQ-50 med stor framgång, hoppas jag. Trots att jag inte spelat in dem helt ännu så låter de fantastiskt bra. Grym närvarokänsla och detaljrikedom!

Så långt några kunders kommentarer.

Vi behöver kanske inte säga så mycket själva om ljudet.
Det låter helt enkelt mycket rent, öppet och naturligt. Och det gäller även basregistret som i vanliga basreflexlådor kan bli både övertonsrikt och bullrigt. Högtalarens neutrala egenskaper gör att vi vågar rekommendera den även i studiosammanhang.

När det här uppdaterats (2009-02-05) sitter SQ-50 H och SQ-50 L i ett antal inspelningsstudior, och i hemmamiljö handlar det om tusental, givetvis i främsta rummet för att det är mycket hög ljudkvalitet, men även för priset. Följer man våra bygganvisningar kan man räkna med en ljudkvalitet som är svårt att hitta utanför de mest exklusiva ljudbutikerna – och till ett helt annat pris.


Är basen snabb eller långsam?

Nej. Den är så som den är på inspelningen. Basen skall varken vara snabb eller långsam, den skall vara korrekt. En bra artikel (på engelska) om det här hittar du här:
http://www.soundstage.com/maxdb/maxdb061999.htm

"Bashastighet är nästan till 100% en funktion av hur idealiskt mellanregisterelement och baselement integreras med varandra" står det bland annat. (Artikeln behandlar 3-vägshögtalare.) Allra bäst är därför givetvis att välja ett baselement som har så låg massa att det återger även mellanregistret perfekt. Ett element för hela registret = perfekt "integration". Det är därför vi valt ett baselement med bara 12,5 grams rörlig massa och ett frekvensomfång som slår alla baselement (som gör skäl för namnet) vi hittills sett: -3dB vid 10 kHz!
Därmed kan vi ha en hög brytfrekvens i filtret så att basen återges med samtliga hörbara övertoner av samma membran vilket resulterar i att basen blir korrekt, helt enkelt. Varken för snabb eller för långsam.
Samma sak gäller mellanregistret. Vi delar medvetet tämligen högt, vid 3 kHz, vilket gör att de flesta övertoner i mellanregistret återges av samma högtalarelement som avger grundtonen. En kvinnlig sångröst som sjunger i området 300 – 600 Hz har andraton vid 600-1200 Hz, tredjeton vid 900-1800 Hz och fjärdeton vid 1200-2400 Hz. Eftersom alla dessa återges av samma högtalarelement, och membranet är styvt med hög inre dämpning, blir ljudet blir rent och naturligt. ”Problemröster” som t.ex. Celine Dion är inget problem för SQ-50.


Baselementet går upp till 10 kHz (-3dB) i diskanten, och diskantelementet går ner till 800 Hz (-3dB). Eftersom delningsfiltret delar vid 3 kHz behöver därför inget av elementen arbeta ens i närheten av sina gränser. Det är en av hemligheterna bakom det klara och ofärgade ljudet.

SQ-50 (liksom dess släktingar, -L och -C) passar (naturligtvis) till all ljudåtergivning. Klassisk musik eller rap -- spelar ingen roll.

Ljudet blir som det var tänkt vid inspelningen.
En dämpad studioinspelning låter dämpad, en livekonsert låter levande och kan fylla hela rummet. Rivig syntmusik förblir rivig, och sammetsmjuk röst förblir sammetsmjuk. Och en "närbildstagning" blir verkligen nära, med alla detaljer som finns med på inspelningen. Som en inspelningstekniker beskrev ljudet på en inspelning han gjort och lyssnat på med SQ-50: ”Man är nästan nere och vänder i halsen på sångaren”.

Faktum är att man bör undvika högtalare som marknadsförs som ”perfekta för...” en bestämd typ av musik. Antag att en högtalare påstås vara riktigt bra för hårdrock. Då låter den antagligen ganska hårt, och även om det kan vara OK vid hårdrock, är det en katastrof om man spelar mjukare musik och levande instrument. En högtalare som ”passar akustisk musik och mänsklig röst” kan ha kass basåtergivning eller dålig transientåtergivning. Och så vidare. En högtalare skall kunna återge allt, helt enkelt. Det var vårt mål under hela utvecklingen av SQ-50, ett mål som vi anser att vi har uppnått.

Nyfiken på att testlyssna?
Det går bra i Göteborg och Malmö:
Malmö
Göteborg

(Malmölänken går till en duktig inspelningstekniker som har SQ-50.)
Vi garanterar att det är värt ett besök om du går i högtalartankar. Av alla som testlyssnat i vår butik (och man får gärna ta med egna CD-inspelningar) har nästan samtliga endera köpt HSQ-50-satserna direkt eller återkommit senare och gjort det. Du måste gå upp i oerhört mycket högre prisklasser för att få den här ljudkvaliteten någon annanstans.


Pelarformen gör den här varianten av lådan elegant och praktisk. Många gillar pelarformen, och den kräver minimal golvyta.
Föredrar du en lägre (men djupare) låda finns SQ-50 L som alternativ. Samma högtalare, men lägre. För att behålla volymen har den i stället gjorts litet djupare. Samma höga ljudkvalitet och samma djupa subbasförmåga. Å andra sidan är 38 cm djup inte mycket, det heller. Mindre än de flesta bokhyllors nedre sektion. Klicka här för SQ-50 L.

Sidoväggarna är något längre än fram- och bakstycke på SQ-lådorna, vilket gör att lådan står på sidoväggarna. Eftersom sidoväggar inte vibrerar i höjdled, undviker man att vibrationer leds ner i golvet. Man kan därför placera SQ-50 (eller SQ-50 L) direkt på ett trägolv utan problem. Om man verkligen vill ta bort alla spår av vibrationer kan man helt enkelt limma fast remsor av filt eller matta under sidostyckenas undersidor. Spikes behövs inte, även om det rent estetiskt kan vara fint -- det ger litet lyxkänsla åt lådorna. Spikes, kabel, poluttag mm hittar du här.

Materialval: Billigast är faktiskt också bäst!
Masonit:
En kund som valt masonit i sina lådor fick aldrig ordning på dem. Masoniten ger en snygg och lättarbetad låda, men släpper igenom alldeles för mycket mellanregister. Ljudet blir hårt och därmed jobbigt i längden. Och basen får ett "hål" -- han upplevde att frekvenser i området 60-200 nästan försvann! Vid lyssningstester kunde vi tyvärrr konstatera att han hade alldeles rätt. Totalintrycket var att ljudet inte var lika direkt som i våra byggspånskive-lådor, basen Ok längst ner, men svag i övre registret, och mellanregistret hårt. (Mellanregistret strålade rätt relält från masonitytan, visade det sig). Så: Använd inte masonit!

MDF:
Både vi och flera kunder har gjort direkta lyssningsjämförelser mellan lådor av byggspånskiva och lådor av MDF. Och kommit fram till precis samma sak: Även MDF ger sämre ljud än vanlig byggspånskiva. Det är inte lika illa som masonit, men i alla fall: Svagare bas, framförallt i övre basregistret där MDF vibrerar för mycket, och (konstigt nog) både litet hårdare mellanregister och mera återhållsam närvarokänsla (!).
Så hur underligt det än verkar när man jämför med vad olika amatörer* (som ibland utger sig för att vara "experter") säger, så visade sig faktiskt vanlig byggspånskiva vara bättre än MDF i verkligheten. Det handlar alltså inte om någon teoretisk beräkning, utan riktiga lyssningstester där vi och flera av våra kunder kunnat koppla om mellan två lådor (en av byggspånskiva, en av MDF) med omkopplare, och därför direkt kunnat jämföra ljudkvaliteten utan fördröjning, med identisk musik. De som varit med och testat har reagerat lika: Byggspånskiva ger bättre dämpning av resonanser, fastare bas och renare ljud än både MDF och masonit. När vi först upptäckte detta talade vi med en snickare som bland annat byggt inspelningsstudior. Och han bekräftade. De använder vanlig byggspånskiva när de bygger inspelningsstudior, eftersom det är ett mera "dött" material än både MDF och (ännu värre) masonit.

*) När man t.ex. skriver att MDF är ett bättre material eftersom det är tyngre, är man ute och cyklar. Ett material har många fler egenskaper som påverkar ljudet. Om högre materialtäthet i sig vore bättre så skulle ju en plåtlåda vara ännu bättre, järn är bra mycket tyngre än MDF, men jag tror inte att någon inbillar sig att en plåthögtalare skulle låta särskilt bra...
Likaså läste jag att någon skrev att MDF var bra, pga en högre resonansfrekvens. Men snälla, tänk efter. Antag att det i en inspelning förekommer hårda trumslag (och det gör det i väldigt mycket modern musik). Vilket är bäst -- att den resonans som finns är i basregistret (och eventuellt förstärker baspulsen från trumman något) eller att det bildas en hörbar mellanregisterton (som kan låta illa i samband med andra toner i mellanregistret) för varje trumslag?
Och, som sagt, vi och flera av våra kunder har faktiskt testat i verkligheten, med direkt omkoppling mellan MDF-lådor och våra spånskivelådor.
Ingen som var med vid de praktiska testerna föredrog MDF.

Vårt bestämda råd är därför:
Använd originalhögtalarsatserna. Vi testlyssnar alla element i HSQ-50-satserna. Vi kasserar de element som inte klarar våra krav. Samtliga högtalarelement som lämnar oss har testats, utan undantag! Klicka här.
Använd byggspånskiva (klass 4 om du kan välja) till lådorna. MDF är visserligen mera lättarbetat (lättare att måla, jämnare sågytor) men ger något sämre ljud, och masonit är ännu sämre. Vi får ibland frågor om hur bra olika material är (t.ex. bänkskiva, solidträ, tjockt kryssfiberträ, marmor...) men tyvärr kan vi inte testa alla material som kan dyka upp. Så om du undrar, låna hem en bit av det tänkta materialet, och en ungefär lika stor bit byggspånskiva. Tag sedan en hammare och knacka på respektive materialbit och jämför. Det material vars resonanston dör ut fortast är bäst, likaså den bit vars resonansfrekvens är lägst. Skulle du hamna i den olyckliga situation att den bit vars ton dör ut fortast (bra) också har högre resonansfrekvens (högre tonhöjd) så välj den ändå. Det viktigaste är att materialet är "dött", dvs att en eventuell resonans dör ut fort. Ju mer materialet "klingar", desto mer störande blir det.
Dämpa inte för mycket. Vi rekommenderar IKEA:s ”Mysa Gräs” - ett tunt täcke, stoppat med lös polyesterfyllning, 120 g / m2.

Konjugatlänk
Vid vissa ljudkombinationer kan ett andra ordningens delningsfilter tillsammans med baselementet ge backströmmar som i olyckliga fall kan få en förstärkare att "spåra ur" och ge distorsion. Det är långt ifrån alla förstärkare som reagerar, och då inträffar det dessutom bara vid speciella ljudkombinationer. Vi har sålt tusentals HSQ-50-satser sedan årsskiftet 2004/2005, men inte förrän i augusti 2007 var det någon som klagade över fenomenet. Kunden hade lyssnat på en trumpetkonsert, och bitvis lät det som om ett högtalarelement gått sönder. När vi testlyssnade hans högtalare tillsammans med honom (med annan musik) lät allt helt perfekt. Men så spelade vi upp en trumpetkonsert, och mycket riktigt. När en viss ton spelades lät det riktigt illa, ungefär som ett trasigt högtalarelement. Men bara när det var trumpet, och bara en viss ton.
Vi räknade ut komponentvärdena för en konjugatlänk matchande vårt baselement (9,4 uF / 8,2 Ohm, för att få 9,4 uF parallellkopplades två 4,7 uF-kondensatorer), och problemet var löst utan negativ påverkan av ljudet.

Felet är så sällsynt att de flesta högtalarproducenter inte bryr sig om att kompensera för det.
Men det gör vi. Målet är 100% nöjda kunder, inte 99%.
Så numera är konjugatlänken standard i våra filtersatser.

De av våra kunder som tidigare köpt HSQ-50-satser kan om de så önskar efterbeställa konjugatlänk-komponenterna. Satsen har benämningen KL-1 och innehåller komponenter för en högtalarlåda (ett effektmotstånd + två kondensatorer). Priset är 15 kr inkl moms per KL-1-sats och 30 kr tillkommer per beställning oavsett antal konjugatlänkar, för att täcka frakt, emballage och arbetskostnad. Inkopplingsanvisning medföljer varje leverans.
KL-1-satserna måste förskottsbetalas, och skickas sedan som brev till mottagaren. Kontakta oss via epost om det här är aktuellt.

Hemmabiohögtalare
Ansluter du SQ-50 till din TV eller video via en bra förstärkare, kan du räkna med riktigt bra biokänsla. Eller mera exakt: Bättre ljud än i många biografer. Både djup bas och rent ljud samtidigt. (Många biografer har bara hög och bullrande bas – sällan ren.)

När man skall driva upp spänningen i en scen är subbastryck inte ovanligt. Animerade filmer är inga undantag. Exempel: Hitta Nemo, scenen när ubåten kasar ner mot klippan, eller färden med sköldpaddorna i Östra Australienströmmen – låt inte små barn se de scenerna ensamma med SQ-50-lådorna anslutna till en bra förstärkare -- trycket kan vara skrämmande.
MB-50 -- satellithögtalare för hemmabion (klicka här för beskrivning och ritningar).
Vi har visserligen ett antal kunder som har byggt fem SQ-50 för sina hemmabiosystem, men i många hemmabiosystem behövs inte subbasåtergivning i de bakre kanalerna och centerkanalen. Många surroundförstärkare går ändå inte djupare än c:a 80-120 Hz i center- och bakkanaler. Då är MB-50 perfekta. När ljud flyttar från höger via center till vänster, eller i djupled i rummet, bibehålls samma ljudkvalitet eftersom lådorna har samma högtalarelement som de i framkanalerna. Det kan vara ganska irriterande när t.ex. en bil rör sig från ena sidan till den andra i bild, och man hör att ljudet försämras när bilen passerar mitten, som det blir med enklare högtalare i centerkanalen.
Om du inte vill använda SQ-50 (eller SQ-50 L) runt om, men ändå vill ha hög ljudkvalitet i alla kanaler, så rekommenderar vi SQ-50 (eller SQ-50 L) i höger och vänster fram och MB-50 i övriga kanaler.
Då kan du räkna med perfekt ljudkvalitet, oavsett varifrån ljudet kommer. Visst finns det billigare alternativ, men då får du också sämre ljud.

MB-50-lådorna är slutna och fylls helt enkelt med löst packad dämpvadd, så de är mycket lättbyggda.

Givetvis kan man också, om man redan har en bra separat subbaslåda, enbart bygga MB-50 och ersätta de skräp-satellithögtalare som ofta ingår i surround-paket. Räkna med en rejäl kvalitetshöjning, även om en separat subbas inte kan konkurrera med dubbla SQ-50 / SQ-50 L.

Inspelning
är ett begrepp man läser om ofta på diskussionssajter där högtalare diskuteras. Så här brukar man förklara behovet:
De upphängningar som håller bashögtalarmembranet på plats (oftast en gummiupphängning runt membranet, och en upphängning av lackad väv vid övergången mellan membran och spole) skall vara mjuka och följsamma. Gummiupphängningen runt membranet brukar vara tillräckligt mjuk från början. Däremot verkar det ofta vara så att vävupphängningen är för styv från fabriken (lacken binder ihop en del av fibrerna i väven) och därför behöver mjukas upp. Uppmjukningen görs av de vibrationer som blir när man spelar med medelhög eller litet högre volym.
Från början kan ljudet därför vara litet hårdare och litet basfattigare än det skall vara.
Successivt mjukas väven upp (lacken släpper) och basen blir renare och djupare, och eventuella hårdheter i ljudet försvinner.
Uppmjukningen kan gå olika snabbt på olika individuella element (litet olika lackmängd i väven), och därför kan (sällan, men det händer) basen hos ena högtalaren låta litet annorlunda än hos den andra de första timmarna. Men det går över när lacken släpper.
Detta jämnar givetvis ut sig när fibrerna i upphängningarna frigjorts från varandra.
Inspelningstiden beror på vilken sorts musik man spelar, och hur högt. Det är dock bättre att spela med måttlig volym och låta det ta litet längre tid än att försöka ”blåsa rent” på direkten med maxvolym. Om väven är olika hård på olika ytor kan högsta effekt på direkten styra spolen snett och skada den, så ta det litet lugnt de första 2-3 timmarna.
På en del hifisajter säger man att inspelning kan ta upp till hundra timmar eller mer med vissa högtalare, men vår egen erfarenhet är att det går på 10-20 timmar vid vanlig lyssningsvolym (aktiv lyssning, inte bakgrundsmusik) med de baselement som ingår i HSQ-50-satsen.

OBS! SQ-50 är en RVH-låda, och dessa måste vara noggrannt avpassade efter baselementen. Det är därför ingen idé att bygga SQ-50-lådan och lägga in "närliggande" element. Om vi får in element med något förhöjd resonansfrekvens, kan vi (genom sprayning med klarlack) tynga ner dem för att inga element skall lämna oss som inte är perfekt avpassade för lådan.

Så om du redan har ”några liknande element liggande i garderoben”, glöm dem i det här sammanhanget. ”Nästan” rätt högtalare kan ge alldeles fel ljud.
Å andra sidan är original-högtalarsatsen HSQ-50 inte dyr. Klicka på texten här i rutan.


50W i SQ-50 ger 107dB ljudtryck på 1m avstånd, vilket kan ge hörselskador inom några minuter.
Normal lyssningsvolym för modern musik (84-90dB/1m) får man vid c:a 0,25-1 W, och ”partyvolym” (c:a 93-96dB/1m) vid 2-4 W.
När man läser på nätet om rekommenderad volym vid mixning av musik (i studio) rekommenderas c:a 90dB ljudtryck. Lägre gör att inspelningsteknikern kan missa detaljer, högre ljudtryck ökar distorsionen i örat, vilket får samma resultat.
SQ-50 ger 90 dB vid 1W effekt på 1m avstånd.
Så någon jätteförstärkare behövs inte. Dessutom:
SQ-50 ger inte, som många "vanliga" högtalare försvagad bas vid låg volym. Du behöver alltså inte höja volymen för att höra den djupa basen. Många SQ-50-ägare har berättat att de upptäckt detta, och numera därför sällan spelar särskilt högt. Det behövs ju inte för att uppleva hela musiken. (Jämför med ljudteknikerns reaktion när han hörde "hela" Grand Kasa-trumman trots "ganska svag volym".)

Ett tips, om du vill göra lådorna riktigt snygga men ändå inte spendera en förmögenhet på det yttre:
Bauhaus (och kanske andra också) har DC-Fix dörrfolie ("Classic door") i olika trämönster. Det är en självhäftande plastfolie som är tjockare än den vanliga, och dessutom rätt djupt strukturerad. Det är inte lätt att se skillnad på en yta klädd med detta och en riktig lackad träfaner. En längd på (drygt) 2,1 meter räcker med litet marginal till två SQ-50-lådor. Pris c:a 100:-
När man lagt på den värmer man skarvar och vinklar med läge 1 på ett strykjärn, så smälter limmet fast extra bra.
Vi strök på självhäftande DC-fix på våra gamla VH-1:or 1986, och när vi sålde dem 2003 satt fortfarande plasten kvar i stort sett oförändrad. Man skulle kunna tro att en så här lätt och snabb ytbehandling skulle vara dålig, men uppenbarligen är det inte så.
Högtalaren du ser längst upp på sidan (ekmönstrad med svart front) är belagd med dörrfolien från DC-fix. Det tog ungefär en kvart att klä en hel låda. Här ser du hur ytan ser ut, lägg märke till den välgjorda strukturen.



En annan ytbehandlig, som också är enkelt att lägga på (och som kräver ännu lägre sågningsprecision) ser du på våra SQ-50 L, klicka här. Tjock vinyltapet med "stenpustad betong"-mönster! "Görfräckt!" (göteborgare...) och "snyggt!" har varit vanliga kommentarer.
Det finns inget som säger att högtalare måste se tråkiga ut, och när du bygger själv har du ju möjligheten att välja ytbehandling helt efter eget tycke.