Tältsemester...
Låter det jobbigt?



Det här är vad en del tänker på när man säger att man skall tälta på semestern. Små ryggåstält man kryper in i på natten. Trånga, obekväma och ett elände när det regnar. Men det behöver inte vara så. Inte alls.
Ett modernt tält kan numera både vara stort som ett mindre vardagsrum, lätt att sätta upp, ha låg vikt och vara vattentätt.
Läs vidare, eller klicka här för ett exempel.

Min egen erfarenhet av tältsemestrar

Den första semester jag (vagt) minns:
Jag var antagligen fyra år gammal, och familjen delade på två ryggåstält, ett större för tre personer, ett mindre för två. Däremellan spännde pappa, om jag inte minns fel, en duk så att man kunde sitta ute mellan tälten under tak.
Självklart var det trångt, och vid dåligt väder jättetrångt.

Resten av barndomen:

Familjen skaffade ett stativtält "Las Palmas", som hade två separata sovtält i ett yttertält. Det var på totalt c:a 10 kvadratmeter, varav ungefär fyra kvadratmeter var förtält (utrymmet i tältet utanför sovtälten). Nu kunde vi sitta fyra personer på var sin pall runt ett bord under tak, även om det regnade och blåste. Det var fortfarande en aning trångt, men vi trivdes bra. Det var ju ett lyft jämfört med tidigare. Efter några år fick jag ett separat litet ryggåstält som jag sov i intill föräldrarnas tält. Och pappa skaffade sidoväggar till tältets soltak (en flik man kunde fälla upp vid bra väder) så att tältet förstorades med c:a 1,50 x 1,80 ytterligare. Nu kändes det riktigt stort, åtminstone jämfört med andra tält vi såg på campingplatser i Sverige. Men...

Tonåren och tidigt vuxenliv:

Familjens syn på vad som är ett stort tält förändrades ganska radikalt en sommar i början av 1960-talet. Vi åkte till Holland för första gången, till en campingplats som hette (och fortfarande heter) Camping Vogelenzang. Hemma i Sverige hade vårt tält varit ett av de större på en campingplats. I Holland var det ett av de mindre. Vi gick runt på campingen och tittade på tält, och funderingar på tältbyte började växa sig starka. Nästa år åkte vi tillbaka till samma campingplats, och nu köpte mina föräldrar ett nytt tält. Det var över 4 meter i fyrkant (i marknivå, c:a 2,5 x 3 meter i takhöjd eftersom det var ett stativtält, där sidoväggarna lutar ganska mycket för att tältet skall klara vindar). Två sovutrymmen och ändå plats för ett bord och fyra campingstolar med ryggstöd, förutom några hyllor och ett tvålågigt gasdrivet campingkök på en särskild "köksmöbel". Nu liknade det något. De semestrar vi hade i det tältet var riktigt bekväma, och vädret spelade ingen större roll. Som sagt, att vistas i ett rymligt tält kan vara en härlig upplevelse. Mycket luft, fåglarnas sång, friskt och härligt. Jag minns med visst obehag hur det brukade lukta i de husvagnar som några av våra vänner hade. Det fanns ofta en svag arom av mögel eller surt vatten efter vinterförvaringen... Nej, tält kändes mycket fräschare, särskilt när det nu var stort och bekvämt.

När jag blivit vuxen fick jag "ärva" mina föräldrars tält, och det hade jag och min hustru i ytterligare ett antal år, tills vi själva köpte ett nytt tält, också det i Holland. Vårt första "egna" tält såg ut så här :

Det här var vårt semesterhem ett tiotal semestrar. Själva tältet var ungefär 4x4 meter i marknivå och vi hade dessutom köpt till ett separat soltak (som synes). Tältet hade ett stort innertält med tre "sovrum". Flera semestrar hade vi med oss vänner som vi delade tältet med -- vi sov till höger, de till vänster, och mittentältet användes för förvaring av väskor, kläder mm. Det var inga problem att vistas 3 - 4 vuxna i tältet en 3-veckors-semester. Tältet vägde torrt c:a 45 kg, vilket man väl får säga är rimligt med tanke på storleken, stålstativet och den rejäla bomullsväven.

Enda tråkigheten med bomullstältet var när det skulle tas ner i fuktigt tillstånd.
Och på holländska västkusten, där vi brukar campa (Vogelenzang), är det nästan alltid fuktigt på sennatten/morgonen i juli-augusti. Så vi fick packa ner tältet fuktigt och tungt, åka hem, packa upp tältet igen nästa dag och torka det utomhus eller i torkrum.
De sista åren rev vi därför tältet på kvällen före avresan, och sov sista natten i ett litet tvåmannatält av lättviktstyp som vi också hade med oss. Därmed kunde vi komma iväg snabbt och lätt på morgonen, och komma hem någorlunda tidigt på kvällen samma dag. Och (såvida det inte regnat sista dagen) slippa torka tältet efter hemkomst.

2003 - 2005

Från och med hösten 2003 letade vi efter ett tält som skulle vara litet lättare att hantera, framförallt när det var dags att åka hem efter semestern. Vi har väl helt enkelt blivit litet bekvämare av oss.

Då och då undersökte vi olika sajter på nätet som handlade om tält. Och upptäckte att det hänt en hel del sedan förra gången vi letade efter tält, åtminstone när vi tittade på sajter från säljare i Holland.
Nu fanns det en hel del rätt stora tält, som ändå var lätta. Fast då var de gjorda av polyester i stället för bomull. Men... håller det? Det var bara att läsa på. Vill du veta mer om olika material och kvaliteter så finns texten här, längre ner på sidan.

Vi ville ha ett tält som var lätt men samtidigt med hög livslängd och tätt även vid kraftigt regn, så det vi skulle leta efter var ett tält med PU-belagd rip-stop-vävd polyester, med tejpade sömmar och vattentålighet på minst 1500 mmvp. Vi besökte en tältutställning i Mölndal, men endera var tälten lätta, men alldeles för små, eller stora nog men för tunga. Och priset på tält i den klass vi var vana vid var alldeles för höga.

Vi fortsatte att leta på nätet efter "vårt" tält hos tältförsäljare i Sverige, Danmark, Tyskland och Holland. Hösten 2004 upptäckte vi företaget Obelink (i Nederländerna).
Det är europas största leverantör av campingutrustning och tält, med flera hundra tältmodeller i lager, något som ingen svensk leverantör ens kommer i närheten av.

Och det bästa av allt: Vi hittade ett tält som verkade motsvara våra önskemål, med råge, till och med. Ett riktigt stort tunneltält. Nebraska.

Visst ser det trevligt ut? Färgen kanske är litet tråkig, men man bor ju på insidan, och det ljusa taket och de hyfsat stora fönstren med myggnät på alla fyra sidofönstren skulle göra även en längre vistelse i varmt klimat trevlig. Och storleken var inte dålig: 4,95 långt, 3,50 brett och 2,05 högt i mitten. Eftersom väggarna i ett tunneltält är relativt lodräta nedtill tappar man inte lika mycket yta (i axelhöjd, sittande, vilket ju är det vanligaste inomhus) som i ett stativtält där sidorna lutar hela vägen ner till marken. Att det var "begränsad garanti" på tältet spelade nog inte så stor roll. Och 1500 mm vp är tillräckligt för alla normala regnoväder. Det stod inget om tejpade sömmar, men i nödfall kunde vi ju själva täta dem med silikonlim om så skulle behövas. Det här var intressant. Så jag skickade ett email och frågade om de exporterade tält till Sverige. Svaret var tyvärr nej. De kunde inte exportera. Det var bara att leta vidare.

Eftersom jag behärskar engelska, och förstår tyska och holländska hyfsat, sökte jag vidare på nätet efter tents, zelte och tenten.
Till min stora förvåning hittade jag en tysk sajt där nästan precis samma uppsättning tält marknadsfördes som på den holländska sajten. Nåja, några saknades, bland annat det billiga Nebraska-tältet.
Men de hade ett som var väldigt likt. Litet större, litet finare och med full garanti. Det hette Athene. Reklambilden såg ut så här:

Det var gjort i rätt material (Polyester Ripstop), hade tejpade sömmar, väldigt goda ventilationsmöjligheter, golv för hela ytan, glasfiberstänger, flyttbar framvägg, två separata sovtält med 40 cm mellan tälten (där vår klädställning får plats), längsgående stabiliseringsstänger mm. Storlek 500 x 380 x 210 cm och vikt 20,6 kg.
Tältet beskrevs som "Mycket rymligt, ytterst hållbart tält med ståhöjd. Material: Polyester 4000mm." Det sista är siffran som anger vattentäthet. (Ett extremt bra värde.)
Sammanhållna tältstänger: De långa glasfiberstängerna (som löper i bågar över tältet) består av korta bitar som sitter ihop med resårband, och alla fyra bågarna är lika långa. De längsgående metallrören (som sitter ovanför sidofönstren och stabiliserar tältet i längsled) hålls samman med spiralfjädrar. Man kan helt enkelt inte göra fel, det finns ingenting man kan förväxla. Att sätta upp tältet tar bara 20 minuter om man är två, och det går på en halvtimma för en ensam person.

En bild som visar "layout", packstorlek och vattentryckstålighet:

Nu hade vi alltså hittat precis det tält vi ville ha: Stort, vattentätt, snyggt, stabilt och tåligt.
Då (2005) fanns som sagt bara en tyskspråkig sajt som kunde exportera.

Den tyskspråkiga sajten tog 231 Euro inkl frakt inom Tyskland. Fratktillägg 25 Euro för frakt till Sverige. Totalt 256 Euro, vilket i början av juli 2005 var 2425 svenska kronor.
Vi sålde nu vårt tidigare tält och slog till på det här. Det var litet knepigt att beställa och betala (SWIFT), men det gick... och efter bara några dagar levererades tältet till vårt hem.

Vad har hänt sedan? Jo, när vi kollade i juni 2009 fanns en engelskspråkig sajt, http://www.tent-tents.com och nu kan man enkelt beställa och sedan betala online med kort. Och det är fortfarande samma företag som ligger bakom sajten: Obelink i Nederländerna.

Länken direkt till ”vårt” tält, Athene, var i juni 2009
http://www.tent-tents.com/overzichtpagina3.asp?cat=1&id=14&arid=3362

...och priset är nu bara 179 Euro + frakt. Totalt 208,90 Euro till Sverige. Trots en mycket högre Eurokurs (11,00 i mitten av juni 2009) var det billigare än 2005.

Nå, pris och storlek är inte allt. Är tältet verligen lika bra som det verkade i reklamen?

När den här sidan uppdaterades i juni 2009 hade tältet varit med om väldigt skiftande förhållanden.
Vi har använt det två gånger per år, dels några dagar i Sverige, dels några veckor i Nederländerna.
Det har utsatts för närmare 40° i skuggan första året. En kort åskstorm i Tyskland då pinjeträd fällde sina tunga kottar över tältet samtidigt med skyfall. Sedan soliga och varma dagar i Holland. 2008 fick vi sätta upp tältet i full storm på en ganska öppen campingplats (men det gick -- efter en halvtimma stod det fastspikat och klart för inflyttning).

Och tältet är 2009 fortfarande som nytt. Inga skador, perfekt regntäthet och tältväven har varken blekts eller krympt. Så efter fyra år och åtta användningsperioder är vi helt nöjda. Sommaren 2009 blir det tre veckors camping med tältet igen, och det ser vi fram emot när det här skrivs (juni 2009).

En bild från Tyskland strax efter regn/åska/pinjekottbombningen. Lägg märke till bilens storlek jämfört med tältet. Bilen är en Peugeot Partner (1,80 hög och ungefär lika bred). Dåligt väder första dagen gjorde att vi valde att ha frontväggen (som är flyttbar) länst fram.

Och här är en bild på tältet när vi var i Holland. Varmare väder, så här placerade vi frontväggen en bit in i tältet så att vi fick en luftig uteplats under tak.
Frontväggen hamnar så att halva utrymmet är innanför, halva utanför. Det är alltså lika mycket plats mellan sovtält och vägg som i utrymmet utanför där stolar, bord, kyskåp och grill står.

...och här är några bilder från semestern 2008:

Två bilder på tältet som det såg ut dagen efter stormen -- inga problem.
(Som du ser har vi nu även sidolinorna anslutna, de behövs vid storm.)

P-platsen och dynerna utanför campingplatsen...

...kubhus i Rotterdam och en liten del av basaren i Beverwijk...

...och den del av den holländska (8 mil långa, oavbrutna) sandstranden som låg på gångavstånd från campingen:

Som säkert framgår trivs vi bra med att tälta, i synnerhet som vi har hittat ett tält som är stort och stabilt när det är uppfällt, men ändå lätt och kompakt när det skall transporteras.

Vill du besöka en riktigt välsorterad online-campingaffär, så välj Obelink.
Vi har inga kommersiella intressen i det här, utan vill bara tipsa om dem eftersom vi är helnöjda kunder.

Om du bara vill titta, så kan du gå till originalsajten, obelink.nl (text på holländska). Där finns hela sortimentet, även det som bara kan köpas över disk i deras (enorma) butik i Winterswijk i Nederländerna.
Men det går också bra att besöka deras engelskspråkiga sajt (där du också kan beställa hem det du vill ha), www.tent-tents.com eller den tyskspråkiga sajten: www.online-zeltshop.de.

TÄLTMATERIAL OCH DERAS EGENSKAPER:

Bomull är stabilt och tål solljus mycket bra. Visserligen kan färgen blekna, men själva duken brukar hålla i årtionden vid vanlig semestercamping.
Med tiden börjar väven läcka in vatten och man måste förnya impregneringen (vilket är enkelt, bara att spraya på).
Största nackdelen är vikten och mögelrisken. Torr bomullstältväv är tung. Våt bomullstältväv är ännu tyngre. Och om tältet tas ner vått måste man packa upp det så fort man kommit hem och låta det torka, annars kan det angripas av mögel eller röta. Naturmaterial är ju tyvärr "mat" för vissa mikroorganismer. Enligt en holländsk sajt vi hittat (vars siffror också återges för de andra materialen) kan ett välskött bomullstält hålla för 20 - 40 veckors användning (medeltung bomullskvalitet). Men, som sagt, det kräver skötsel -- ingen inpackning vått, och om så ändå skett, uppackning igen snarast möjligt för torkning. Och förnyad impregnering när det behövs.

Tält av syntetväv ruttnar inte, och klarar därför att packas ner våta utan risk (förutom lukten av surt vatten om tältsäcken är för tät).
Två material dominerar:

Nylon / polyamid är mycket starkt i förhållande till sin vikt. Väven är inte vattentät, och beläggs därför vanligen med en tätande yta av PU (polyuretan) - eller silikon.
Nylon tål inte UV särskilt bra, och används därför nästan bara i små fjälltält, i stort sett aldrig i tält avsedda för längre campingsemestrar i sol och värme. Nylonets styrka gör att tälten kan göras mycket lätta, ett litet tvåmannatält kan väga 1-2 kg. Livslängd 8-20 veckor.

Polyester är inte riktigt lika starkt i förhållande till sin vikt som nylon, och väven får därför göras litet tjockare, men fortfarande är vikten avsevärt mycket lägre än för motsvarande yta bomullstältväv. Polyester är relativt UV-tåligt, och väven görs vattentät med PU-beläggning. Snabbtorkande. Livslängden hos ett lätt polyestertält beräknas till 20 - 35 veckor, men kraftigare väv kan hålla upp till tio gånger längre. Med tre veckors semester per år håller alltså ett lättviktstält i polyester upp till 12 år, ett med litet kraftigare väv kan man ha i flera årtionden utan att väven brister.

"Rip-stop" är inget material, utan en vävteknik som används i nylon- och polyestertält för att öka hållbarheten utan att nämnvärt öka vikten. En kraftigare tråd vävs in med ett par millimeters mellanrum, så att väven får ett rutnät av kraftigare tråd än resten av väven. Rip-stop-väv blir litet dyrare, men mycket mera hållbar än konventionell väv. Tältets tålighet ökas rejält utan att vikten ökar mer än marginellt.

Tejpade sömmar är också en fördel. Otejpade sömmar läcker med tiden, och måste därför regelbundet omtätas med specialmedel för detta. Tejpade sömmar behöver inte tätas (givetvis).

mm vattenpelare (mmvp) är det mått som visar tältdukens täthet mot regn. I princip ställer man ett långt rör ovanpå en bit väv (som hålls tätt mot rörkanten) och så fyller man på vatten. När vattnet nått en viss höjd (räknat i mm) blir trycket så stort att vattnet pressar sig igenom väven. Det är denna siffra man anger när man vill tala om hur tätt tältet är. Man kan tycka att vattentjockleken på ett tält är så liten att det inte spelar någon roll, men det tryck vattendropparna ger mot väven när de slår in i den vid ett skyfall är inte försumbart. Vanliga siffror för trecking- och fjälltält som skall tåla tuffa förhållanden är 1400-1800 (siffror från svenska tältsäljare på nätet) och 2500 mmvp och uppåt betraktas som toppkvalitet för belagd syntetväv.

Viktigt tips:
Extra skyddsgolv under / mellan sovtälten. Något som tyvärr inte brukar ingå när man köper tält.
Sovtälten har visserligen glasfiberarmerade golv, men det känns ännu tryggare om man dessutom placerar dem på en bit presenning, särskilt om marken kan ha vassa stenar. Man kan köpa lättviktspresenning hos Clas Ohlson, Biltema, Jula och andra ställen och lägga under sovtälten. Vi hittade en 3,6 x 2,4 m hos Jula som kostade 39 kr i juni 2009, så det är inte dyrt. Man klipper eller viker den så att 2,4-metersmåttet minskar så att man kan spika fast sovtälten. (Eller spika rakt igenom presenningen, det går också bra).
Därmed skyddas båda sovtältens bottenyta, samtidigt som utrymmet mellan sovtälten (c:a 40 cm brett där man kan ställa t.ex. en resväska el dyligt) får golv, det också.
Dessutom håller sig sovtältens golv rena, vilket är bra när man viker ihop dem efter semestern, golvens undersida smutsar inte ner tyget.

Slutsats när det gäller material:

Om man vill ha ett lätt tält som är både hållbart och vattentätt, samtidigt som det inte skall vara onödigt tungt:
Välj ett av rip-stop-vävd polyester, med tejpade sömmar och som klarar vattentryck på minst 1400 mm vattenpelare.

Övriga campingtips:

Skaffa bekväma tillbehör.
Att ligga på:
En c:a 20 cm tjock ”Luftbädd” är oerhört mycket bekvämare än ett liggunderlag. Priset är lågt, c:a 150 kr för en enkelbädd.
Har man tillgång till el (från bilen eller nätet) är en elpump för c:a en hundralapp inte alls fel. Pumpningen går på två minuter utan minsta ansträngning, och man använder den också för tömning, så att alla luft är borta när man viker ihop bädden. Då går den lätt in i sin orginalkartong igen. En paket på c:a 25 x 30 x 5 cm rymmer bädden, den är alltså minst lika lätt att transportera som det avsevärt tråkigare liggunderlaget.
Har man inte tillgång till el, välj en stor fotpump (två plattor med en plastbälg emellan) som har flyttbar slang (pumpning / urpumpning). Den gamla ”gummibubblan” är rätt kass, att kunna tömma madrassen underlättar packningen.

Bord och stolar:
Skaffa bord och stolar i fullstorlek. Moderna material gör att vikten ändå blir låg samtidigt som man sitter bekvämt. Stoppade stolar kan verka bra för kalla kvällar, men tänk på att de blir svettiga varma dagar. Lösa sittdynor som bara används när de behövs är bättre.

Har man tillgång till el på campingen är en elektrisk kylbox inte fel. Kolla bara siffran för kylförmåga. På en del boxar är den uppemot 25 grader under omgivningstemperatur, men för andra bara 10-15 grader vilket är i minsta laget om man vill förvara kött eller mjölk.

Campingkök: Det finns numera sådana som drivs med en engångsgastub och har piezotändning. I med tuben, slå om en switch, vrid på gasen, i ändläget tänds den. Låg vikt, enkel packning. Kanske inte lika hög kvalitet som riktigt dyra campingkök, men väldigt bekvämt.